Sverige har en historia av att vara en exportnation, två tredjedelar av vår BNP är export. Däremot är det så att den svenska andelen av den globala exporten har minskat under de senaste åren. En anledning till detta är enligt Kommerskollegiums rapport att mycket av tillverkning och försäljning sker via dotterbolag på plats. Det jag funderar på är om det har lett till att företagen är mer tveksamma till export. Traditionellt pratar vi om varuexport men det finns mycket tjänster som vi skulle kunna leverera inte minst inom Clean tech. Det finns stora behov av den typen av kunskap t.ex. i Sydostasien. Singapore har ett sopberg som växer men som når maxkapacitet inom några år men inget har gjorts för att hantera problematiken med det gigantiska sopberget, världens näst största hamn finns i Singapore där det också finns stora miljöproblem och dessutom finns en mängd av organiskt material som skulle kunna på ett bättre sätt än att bara gå till spillo. Jag skypade nyligen med Camilla Hall, en svensk entreprenör i Singapore som brinner för att Sydostasien ska få en bättre miljö, ett bättre företagsklimat men framförallt att fler ska få ett värdigt liv.

Ekonomiska rapporter i Svenska Dagbladet och New York Times visar på en stabilitet i regionen och bekräftar också att det finns en riktigt mot en grönare ekonomi.

Under alla mina resor har jag förbluffats över vilket förtroende som finns för just svenska företag en otroligt outnyttjad potential i det svenska varumärket. Just nu när Amerika också kämpar med ekonomin, sjukvårdsreformer och oljeläckage finns kanske ett särskilt tillfälle för de företag som tar tag i möjligheten. Hör av dig om du ser det här som en möjlighet!